På vägen hem från dagis passerar vi en viadukt. Just denna fredagen ( 5 april) sitter en man i skuggan lutad mot fundamentet till denna viadukt. Kvinnan som går framför mig passerar honom utan att ge honom ens en blick. jag hejar glatt på honom och han hejar tillbaka och säger ynkligt att han inte mår bra. Jag tänker att han kanske behöver hjälp att ringa ambulans. Jag frågar "vad är det då som gör att du inte mår bra?" I samma stund han svarar på min fråga ser jag ölburken i hans hand.Han svarar mig "det är det här jävla brännvinet vet du".

Jag hinner tänka att klockan bara är efter tolv och här sitter han och är lite överförfriskad. Mannen sträcker fram sin hand och vill ha hjälp upp. Jag fattar tag under hans arm och drar honom upp på fötter. Han tackar för hjälpen och säger "att jag minsann var en snäll människa". Därefter kramar han om mig, jag besvarar kramen. Han berömmer mig för att jag har fina barn och tittar på vagnen för att sedan fråga om det är tvillingar. Nej svarar jag, dem är syskon. En flicka och en pojke.

Vi fortsätter vårt samtal och han presenterar sig så som Roland och säger att han snart ska fylla 53 år.jag frågar hur länge han druckit och han svarar 2 det är mååånga år det, men en gång höll jag mig nykter i tre år." Jag frågar Roland vad det var som fick honom att börja dricka igen. Han svarar att det var fel kompisar.Fel kompisar tänker jag, men inte är det väl kompisarna som fattar flaska och för den till hans mun? Tänk att alkoholen har en sån dragningskraft på oss människor och så även på Roland att han bara "kastade bort" tre års nykterhet. Kankse får att passa in eller för att få bli en i gänget?

Men vem är jag att döma honom? Jag har aldrig varit beroende av alkohol och hoppas innerligt att jag aldrig blir det heller. En sak har jag lärt mig här i livet och det är att inte döma andra människor. Det syns trorts allt inte utanpå vad en människa genomlidit i sitt liv. Det tycker jag är viktigt att tänka på!

Jag har ett exempel. Under min utbildning till behandlisassistent praktiserade jag på ett hem för flickor. Vi skulle göra en skidresa till hälsingland och bo i stugor i anslutning till ett behandlingshem på den skidorten. Vi å talla måltider tillsammans med personalen och eleverna på det andra behandlingshemmet. Vid en må¨ltid sitter jag och konversear med en manlig personal från det andra hemmet och han frågar lite om mig. Jag förklarar att jag just nu gör min praktik och att jag annars bor på internat och pluggar till behandlingsassistent. varav han svarar mig "ja, jag nästan förstod det för du ser inte ut som en sån som har problem". Hur kan en människa som arbetar med ungdomar i utsatta situationer uttrycka sig så? Vaddå ser inte ut som en som har problem? Så det syns alltså utanpå?

Åter till Roland... jag sa åt honom att gå och sätta sig i solen istället så han inte skulle bli kall. Han kramar mig igen och säger "att jag är så gullig samt att han visst ska gå och sätta sig där det är varmare för man måste ju vara rädd om lillpillen för den tycker inte omnäör det blir kallt." Innnan Roland går vidare ber han mig att inte glömma honom. Det kommer jag inte att göra, därförägnar jag det här inlägget åt dig Roland. Hoppas att du en dag kan komma till insikt med att alkoholen kostar mer än den smakar.

Nu tror ni kanske att jag skriver det här inlägget för att få cred för att jag stannade och pratade med Roland och gav honom en kram. Men så är inte fallet. Jag skriver detta för att uppmärksamma er på vad lite som krävs för att få en medmännsika glad. Allt jag gjorde var att ge honom lite uppmärssamhet, närhet och samtala lite. Visst han luktade alkohol, men än sen då, han är väl inte mindre värd för det? Nu hoppas jag att ni nästa gång stannar till och pratar lite när ni träffar "en Roland".

Kram//Andrea

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!!   Längesen jag bloggade nu, har helt enkeltinte funnits tid för bloggen. Devin är i alla fall lämnad på dagis och Minou sover. Jag har hunnit tvättat, hängt tvätt och duschat :-) Lyx att få duscha i fred för en gångs skull ;-) Appropå sömn ...

Hallå tisdag! Denna morgon sov vi till 08- skönt och välbehövligt. Lämnade Devin på dagis vid 09. Han och en annan flicka skulle få ta busse,n tillsammans med en av fröknarna, för att besöka bibblan. För övrigt så börjar blygheten på dagis släpp...

I förmiddags  tog jag och Minou en promenad ner till ÖB. Tänkte köpa vit färg att måla tallrikshyllan jag fyndade på loppisen med. Skulle även ha tag på vit sprejfärg för att fixa till en tavellist. Tror ni det fanns någon färg, nej! Var in förra f...

Äntligen fredag!!   Andreas jobbar hemifrån idag :-) Han och Devin sov till efter 08 imorse medan vi brudar klev upp 06.30 och började städa och plocka tvätt. Som sig bör om andra ord ;-)   Igår var vi ner till hamnen igen. Köpte mat på Mölje...

Hej!   Underbart väder idag. Här sparkade vi igång dagen 07.30, lite sovmorgon efter en kaosnatt med många uppvaknanden från en ledsen och besvärad Minou. Mycket gaser hade hon igår lillgumman. Vi har i alla fall hunnit äta frukost tillsammans,...